Jag har varit i en dimma, en dimma som har gjort mig blind för hur bra jag är. I våras lades Baaam ned. Baaam var som ett magasin där jag var bloggare på. När de lades ned flyttades alla till Elle, alla förutom jag. Varför? Jo, för att jag inte hade tillräckligt med följare. Jag, som enligt mig och många andra är en viktig tillgång till modebranschen, blev bortvald på grund av mina siffror. Nu kommer många säker inte förstå. Men det gjorde ont. Det gör ont. "Skit i dem, gör din grej" säger många. Men att aldrig få se någon som är som en själv i modebranschen gör något med en. Kanske är jag inte stark nog att ta det som ett drivmedel.
Just nu läser jag boken Elsas mode av Sofi Fahrman. Jag vet att Elsa är en fiktiv person. Men ändå kan jag inte hjälpa att bli superinspirerad av henne. Hon är en nobody men hon ska bli Sveriges bästa modebloggare. På något sätt tycker jag att det är skönare att se upp till påhittade personer, till exempel min guru Carrie Bradshaw från Sex and the City.
På sociala medier ser ni en Natalie som är självsäker och inte låter något att stoppa henne. Men för att vara ärlig så är jag väldigt osäker på mig själv och rädd. Varje gång som jag börjar att blogga så händer det något som påverkar min deppression och mitt bloggflow. Detta har gjort så att jag inte vågar att satsa på bloggen.
En gång i tiden var jag optimistisk tjej. Jag körde och kämpade för mina mål. Men med tiden med krossade drömmar tappade jag bort henne. Det är dags att återuppliva henne. Dags att börja att drömma. Dags att börja att våga. Dags att börja att satsa.
Jag ska bli Sveriges bästa modebloggare.
Comentarios